Charta 2008

Vår nya EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) har redan i sin första debatt i EU-parlamentet mött ett välförtjänt nederlag.

Den 20 januari stod hon upp i EU-parlamentet och talade sig varm för att parlamentet skulle godkänna det så kallade Swiftavtalet, som skulle innebära att ge amerikansk säkerhetstjänst insyn i allas våra banktransaktioner. Skäl: att hitta terrorister.

Malmström hävdade att avtalet inte bara skulle fylla en viktig funktion i kampen mot terrorismen, men att Swift-avtalet inte bara är ”gynnsamt för USA, utan till nytta för alla”. Hon sade vidare att om parlamentet röstade nej till avtalet, skulle det innebära ”ett allvarligt hot mot säkerheten” för EU:s medborgare.

Lyckligtvis delade inte EU-parlamentet hennes syn. Den 9 februari röstade parlamentet med bred marginal nej till avtalet.

Medan kritiken varit hård i europeisk press och tystnaden massiv i svensk, så får Cecilia Malmström beröm i USA för att hon stöder de amerikanska säkerhetstjänsterna CIA och NSA:s krav på att få tillgång till alla svenska medborgares banktransaktioner.

Det är klart att vi måste värna den personliga integriteten. Vissa hemligheter måste vi kunna behålla för oss själva. Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller som svensk lag, och artikel 8 behandlar rätten till skydd för privat- och familjeliv. Även om det kan ske vissa inskränkningar i fri- och rättigheter måste det finnas rimliga proportioner i vad vi ska tåla. Nu sägs hon arbeta hårt för en kompromiss som tillfredsställer USA:s önskningar.

Det är märkligt att det inte står klart för Cecilia Malmström att det inte är acceptabelt att ge en främmande stat insyn i våra banktransaktioner utan att de ens ska framstå som nödvändigt i en pågående brottmålsprocess. Även i ”kriget mot terrorism” måste grundläggande mänskliga rättigheter respekteras.

BIRGITTA ELFSTRÖM
Jurist och medlem i Internationella juristkommissionens svenska avd.