etc.se
Abderazzak Jabri
Abderazzak Jabri har, tack vare pengar från svenska privatpersoner, fått en advokat. "Det finns inga juridiska bevis i hans handlingar som kan döma honom, bara hans bekännelse att han umgåtts med personer misstänkta för terrorism", säger han. Bild: Cora Hillebrand

Anklagad - men för vad?

2009-02-20

Asylsökande Abderazzak Jabri utpekades av Säpo som en säkerhetsrisk och låstes in i häktet i två år innan han i augusti 2008 utvisades till tortyr i Marocko. Vilka anklagelser Säpo håller emot honom får varken han eller hans advokat veta, eftersom uppgifterna är hemligstämplade.
ETC granskar konsekvenserna av Sveriges Patriot Act.


Är Abderazzak Jabri en enkel kille som tog sig till Europa för att tjäna pengar och ge sin familj i Marocko ett bättre liv? Eller planerade han att strida mot USA i Irak eller delta i terrorverksamhet i någon annan del av världen?
Svaret beror på vem du frågar.
Men frågar du Säpo får du inget svar, annat än att de påstår sig ha säker information om att Jabri kan komma att bli inblandad i aktiviteter som skulle kunna hota rikets säkerhet. Vilken information, vilka aktiviteter är det bara Säpo och möjligen ett antal regeringsmedlemmar som känner till.
- Vi antar att han blev ett säkerhetsärende efter att han vistats i moskén i Brandbergen utanför Stockholm och sammankopplats med terrormisstänkta personer. Jabri klassades som en säkerhetsrisk enligt utlänningsförordningen. Jag ville att man istället skulle tillämpa terroristlagen. Hade det funnits någon substans i anklagelserna hade han i så fall åtalats här i Sverige i en brottsmålsdomstol, säger Jabris svenske advokat Abdel-Hay Almin.
Madeleine Seidlitz är jurist på Amnesty:
- Kärnproblemet i så kallade säkerhetsärenden är att de är odefinierbara, de som drabbas får inte veta vad som vänds emot dem. Det räcker att Säpo anser att en person kan utgöra en eventuell framtida risk, du behöver alltså inte ha gjort dig skyldig till något. Säpo ger instruktioner till Migrationsverket om olika faktorer som de ska vara uppmärksamma på. En sådan faktor är till exempel personer som har varit i Syrien, säger hon.
Syrien betraktas allmänt som ett transitland till Irak.
I Storbritannien har både Blair och Gordon Brown försökt få igenom lagändringar som höjer maxtiden terrormisstänkta får hållas inlåsta utan åtal, Blair från 14 till 90 dagar, men han fick nöja sig med 28. Browns förslag om en höjning till sex veckor röstades ner i höstas och det är alltjämt 28 dagar som gäller.
- I Sverige har vi möjligheten att med stöd av utlänningslagen låsa in asylsökande på obestämd tid och det är klart att tittar man på fallet Jabri uppstår misstanken att lagen används som en antiterroristlag. Säpo meddelar regeringen att den här killen kan vi inte ha springande på gatorna hursomhelst och så låser man in honom. Grundläggande rättsregler sätts ur spel för att uppfylla ett odefinierat syfte. Det är samma problematik som i Guantánamo - frihetsberövande utan att få veta vad man är anklagad för, säger Robert Hårdh, generalsekreterare på Svenska Helsingforskommitéen.
A-H Almin
Enligt utlänningslagen kan vilken asylsökande som helst hållas i förvar om det finns misstanke om att personen skulle avvika om han eller hon får ett negativt asylbesked. Är personen sen klassad som ett säkerhetsärende kan han hållas inlåst i en häktescell istället för på någon av Migrationsverkets lokaliteter. Därför kunde Jabri sitta två år i häkte utan kontakt med omvärlden, och utan att åtalas för något brott.
- Det krävs ett starkt psyke för att klara av det, jag väntade samtal varje dag om att han skulle ha tagit livet av sig, säger Abdel-Hay Almin.

Karin Holmberg

Abderazzak Jabri
* 1979 - Jabri, son till ett lantbrukarpar, föds i en liten by i Marocko.
* Oktober 2002 - Jabri söker asyl i Sverige. Säger att han kommer från det av Marocko ockuperade Västsahara.
* Mars 2004 - Säpo gör ett tillslag mot Brandbergenmoskén i Haninge utanför Stockholm. Jabri och flera andra tas in för förhör och utfrågas om den terrormisstänkte marockanskfödde svenska medborgaren Moumou, som vid tiden var en av de ledande personerna i moskén.
* April 2004 - Säpo anmäler till Migrationsverket att de har "säker information" om att Jabri kan komma att bli inblandad i aktiviteter som hotar rikets säkerhet. Jabri lämnar Sverige.
* November 2005 - asylansökan avslås.
* Augusti 2006 - Jabri fastnar i en kontroll på flygplatsen i Wien, med falskt pass och en flygbiljett till Syrien i fickan. Analfabeten Jabri hävdar att han köpt en biljett till staden Murcia i Spanien, men att det måste ha misstagits för Syria när han köpte biljetten. Säpo förhör honom på plats och tar honom tillbaka till Sverige.
* November 2006 - Jabri lämnar in en ny asylansökan, som avslås. Han överklagar till Migrationsöverdomstolen.
* Juni 2007 - Uppgifter framkommer som visar att marockansk säkerhetspolis vet om att Jabri är misstänkt för terrorism och därför kan tänkas utsättas för tortyr om han skickas tillbaka. Migrationsverket ansåg därför att han inte borde skickas till Marocko.
* September 2007 - Regeringen stoppar avvisningen på Europadomstolens begäran.
* Juli 2008 - Europadomstolen meddelar att man inte tänker ta upp fallet till prövning - varken frågan om det är säkert att skicka tillbaka Jabri eller om misstankarna mot honom har någon grund.
* Augusti 2008 - Jabri förs från Kronobergshäktet till Casablanca där han överlämnas till marockansk polis.